Bolag åläggs högre ersättning för rättegångskostnader

Mark- och miljööverdomstolen ändrar tingsrättens beslut

Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm har höjt den ersättning som ett industribolag ska betala till ett antal vattenrättsliga sakägare efter tvisten om en planerad bergtäkt med deponi och asfaltverk i nordvästra Skåne. Beslutet rör enbart rättegångskostnaderna i den tidigare prövningen vid Växjö tingsrätts mark- och miljödomstol.

Bakgrund: Ansökan om bergtäkt och deponi avslogs

Målet vid Växjö tingsrätt (mål M 1547-24) gällde ansökan om tillstånd till omfattande täktverksamhet för berg och morän, anläggande av deponi för inert avfall, asfaltverk samt återvinningsverksamhet på fastigheter i Klippans och Örkelljunga kommuner. Ansökan omfattade också nödvändig vattenverksamhet, bland annat bortledning av grundvatten och omledning av vattendrag.

Mark- och miljödomstolen bedömde att den valda platsen inte uppfyllde kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken om lämplig lokalisering, bland annat mot bakgrund av redan hårt belastad omgivning, närhet till många bostäder och naturvärden. Domstolen fann också att bolaget inte visat att den planerade vattenverksamheten kunde bedrivas utan att strida mot artskyddsförordningen, särskilt vad gäller större vattensalamander. Ansökan om tillstånd avslogs därför i sin helhet.

Tingsrätten gav begränsad ersättning till sakägare

I samma dom beslutade Växjö tingsrätt om rättegångskostnader. Enligt miljöbalkens regler ska den som ansöker om vattenverksamhet normalt betala både sina egna och motparternas kostnader i mark- och miljödomstolen när det gäller den delen av målet.

Domstolen slog fast att bara vissa närboende, bedömda som vattenrättsliga sakägare, hade rätt till ersättning för kostnader kopplade till vattenverksamheten. Dessa sakägare hade tillsammans begärt drygt 130 000 kronor i rättegångskostnader, inklusive ombudsarvode, mervärdesskatt och reseutlägg.

Mark- och miljödomstolen ansåg dock att huvuddelen av deras ombudsarbete gällt frågor om miljöfarlig verksamhet, inte vattenverksamhet, och satte ner ersättningen kraftigt. Bolaget ålades att betala 6 250 kronor inklusive mervärdesskatt, motsvarande ett mindre antal timmars ombudsarbete. Yrkanden om rättegångskostnader från ett stort antal andra närboende, föreningar och bolag avvisades eftersom de inte bedömdes som vattenrättsliga sakägare.

Överklagande: Sakägare krävde högre ersättning

De berörda vattenrättsliga sakägarna överklagade kostnadsbeslutet till Mark- och miljööverdomstolen (mål ÖM 16178-25). De begärde att bolaget skulle ersätta deras rättegångskostnader i tingsrätten med 131 000 kronor inklusive mervärdesskatt.

I överklagandet framhölls bland annat att:

• målet var ett så kallat blandmål, där vattenverksamhet prövades tillsammans med miljöfarlig verksamhet

• den faktiska arbetstiden för inläsning och skriftligt yttrande varit betydligt större än vad som ersatts

• om tingsrättens nivå stod fast skulle nästan allt ombudsarbete i praktiken bedömas som irrelevant

• uttalanden i förarbeten och praxis ger vattenrättsliga sakägare rätt att driva frågor kopplade även till allmänna intressen vid prövning av vattenverksamhet.

Bolaget motsatte sig ändring och hävdade att:

• ersättning bara får avse den del av talan som rör tillstånd till vattenverksamhet

• huvuddelen av sakägarnas skriftliga inlaga handlat om miljöfarlig verksamhet, inte vattenpåverkan

• avsnitt om vattenverksamhet delvis återanvänts från ett annat parallellt mål

• tingsrättens belopp var väl avvägt i förhållande till den begränsade vattenrättsliga delen.

Hovrätten: Endast vattenrelaterat arbete ersätts – men beloppet höjs

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar i sitt slutliga beslut att:

• i ansökningsmål om vattenverksamhet ska sökanden stå för motparternas skäliga kostnader enligt 25 kap. 2 § miljöbalken

• i mål där vattenverksamhet prövas tillsammans med miljöfarlig verksamhet har sakägare bara rätt till ersättning för kostnader som avser vattenverksamheten, med hänvisning till tidigare praxis

• endast en mindre del av det totala målet vid tingsrätten rörde frågor kopplade till vattenverksamheten.

Domstolen pekar på att tingsrätten, som hållit huvudförhandling under drygt tio timmar, haft bäst möjlighet att bedöma vilka kostnader som varit skäligen påkallade. Samtidigt bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den tidigare ersättningen var för låg i förhållande till det arbete som faktiskt bedömts hänföra sig till vattenfrågorna.

Efter en samlad prövning anser hovrätten att sakägarna ska anses skäligen tillgodosedda med 40 000 kronor i ersättning för rättegångskostnader, varav 32 000 kronor avser ombudsarvode och 8 000 kronor mervärdesskatt. Därutöver får de 900 kronor för reseutlägg, ett avrundat belopp.

Slutligt beslut om kostnader

Mark- och miljööverdomstolen ändrar därför tingsrättens domslut i den del som rör de berörda sakägarnas rättegångskostnader. Bolaget ska nu betala totalt 40 900 kronor till dessa sakägare, jämte ränta enligt räntelagen från dagen för tingsrättens dom tills dess betalning sker.

För andra parter som begärt ersättning, men inte bedömts som vattenrättsliga sakägare, står tingsrättens tidigare beslut fast. Själva avslaget på ansökan om täkt, deponi och asfaltverk påverkas inte av hovrättens beslut om rättegångskostnader.