Diagnosens betydelse kan förändras över tid

Forskare inom psykiatrin i Skåne har intervjuat unga vuxna som själva sökt omprövning av en adhd- eller autismdiagnos de fått som barn eller tonåringar. Många av deltagarna känner inte längre igen sig i diagnosen, enligt studien.

För flera hade diagnosen tidigare gett en förklaring till svårigheter och lett till stöd, till exempel anpassningar i skolan och ökad förståelse från omgivningen, skriver Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.

”Deltagarna beskrev hur de hade mognat, utvecklat nya strategier, till exempel genom regelbunden träning, eller hittat miljöer där de i dag fungerar. Det som tidigare orsakat stora problem begränsade dem inte längre”, säger Sophia Eberhard, chefsöverläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin, forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.”

Flera berättade att diagnosen påverkade hur de bemöttes av vården, myndigheter eller omgivningen. Några upplevde begränsningar inom arbete och utbildning, medan andra kände att diagnosen fortsatt definiera dem trots att deras liv förändrats.

En mindre grupp ansåg i efterhand att deras svårigheter som barn bättre kunde ha förklarats av exempelvis mobbning, social utsatthet eller andra livsomständigheter.

Forskarna betonar att resultaten inte gäller alla som får en adhd- eller autismdiagnos i barndomen. För de flesta finns svårigheterna kvar genom livet, och diagnosen kan vara viktig för att få rätt stöd. Studien leddes av Sophia Eberhard tillsammans med Sebastian Lundström, adjungerad professor vid Lunds universitet.