Risk för miljardkostnader kopplade till EU:s klimatkrav

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL bedömer att ett misslyckande inte bara skulle påverka klimatet, utan också kunna leda till betydande kostnader för svenska skattebetalare.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn för perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket ger möjlighet att täcka delar av detta genom så kallad ETS-flex, alltså att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Maxnivån anges till 5,2 miljoner ton.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL pekar då på tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL bedömer att kostnaden är svår att förutse eftersom många medlemsstater har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Dessa kostnader uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Vid upprepade missar kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet att sanktionerna, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till:

• 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp, samt
• ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

IVL:s analys finns även i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen för WWF.