KlippanNytt

LU-studie: Omsorg om skogen ger inte alltid mer biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

LU-avhandling: Skogsägares omsorg om skogen ger inte automatiskt mer biologisk mångfald.

Annons

Ny avhandling pekar på svag koppling mellan känslomässig relation och praktiskt skogsbruk

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som också lyfter att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena. Pressmeddelandet publicerades den 2 juli 2026.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Underlaget bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Enligt resultaten har många en stark känslomässig relation till sin skog och uttrycker omsorg om naturen, men det finns ingen tydlig koppling mellan denna relation och hur skogen brukas i praktiken när det gäller biologisk mångfald.

Avhandlingsförfattaren Hanna Ekström Pigot säger i pressmeddelandet:

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot.

Ekonomi och praktiska villkor påverkar besluten

Enligt pressmeddelandet väger sociala, ekonomiska och praktiska faktorer tungt i skogsägarnas beslut. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena målen.

Hanna Ekström Pigot lyfter i pressmeddelandet att ekonomiska incitament kan spela roll:

– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.

Rätt områden viktigare än flest hektar

Avhandlingen betonar även att utformningen av skyddet är avgörande. När olika policyalternativ jämförs framgår att det mest effektiva inte enbart är att skydda stora arealer, utan att prioritera områden med hög ekologisk kvalitet och som hänger ihop i landskapet.

Detta sammanfattas så här i pressmeddelandet:

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Om avhandlingen

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och publicerades 2026. Enligt Lunds universitets publikationspost handlar arbetet om hur socio-ekologiska interaktioner påverkar implementering och utfall av biodiversitetspolicy i brukade skogar, med delstudier i Sverige och Finland.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle