Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har släppt sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i landet. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet förändrats över tid, med en rapporterad minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten på stora skillnader mellan olika miljöer – från stadsgator till stränder och fjällleder.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner. Enligt undersökningen anges slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt de nationella skräpmätningarna har mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges skräpet ha minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräp som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar har gått ner i skräpmätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp (inklusive andra nikotinrelaterade föremål) utgör cirka 70 % av skräpet som hittas i stadsmiljö

Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på en kilometer

För att illustrera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

Exemplet innehåller bland annat (per kilometer):

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i konsumtion – men inte i skräpet

Pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Men enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

En ny Novusundersökning som organisationen låtit göra visar samtidigt att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway-köp. De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 anges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och mycket kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt pressmeddelandet. Där hittas också förpackningar från godis, snacks och mat.