Parkinsonläkemedel testas som tillägg vid svårbehandlad depression – lovande resultat i studie

Studie från Lunds universitet visar att pramipexol kan lindra anhedoni vid svårbehandlad depression.
Fokus på anhedoni vid depression
En studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne pekar på att pramipexol, ett läkemedel som sedan tidigare används vid Parkinsons sjukdom, kan lindra symtom vid svårbehandlad depression – särskilt det som kallas anhedoni, alltså minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation. Studien är publicerad i Nature Medicine.
Randomiserad och placebo-kontrollerad studie
Enligt Lunds universitet och Region Skåne genomfördes studien som en randomiserad, dubbelblind, placebo-kontrollerad klinisk prövning. Totalt ingick 82 deltagare med uttalad anhedoni.
- Behandlingstid: 9 veckor (pramipexol eller placebo som tillägg till ordinarie behandling)
- Uppföljning: efter nio veckor
- Långtidsuppföljning: öppen uppföljning i ytterligare 6 månader för dem som valde att fortsätta
– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne.
Resultat: tydligare förbättring än placebo
Patienter som fick pramipexol uppvisade enligt forskarna en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten ska också ha kvarstått under den sex månader långa uppföljningsfasen hos de patienter som fortsatte behandlingen.
– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.
Hjärnavbildning och aktivitetsmätare användes
Forskarna använde 7 Tesla-fMRI för att undersöka möjliga mekanismer bakom effekten samt aktivitetsmätare för att se om behandlingen påverkade patienternas rörelse och aktivitetsnivå i vardagen.
– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.
Biverkningar och fortsatt uppföljning
De flesta deltagare upplevde enligt pressmeddelandet inga större problem av behandlingen och få avbröt studien. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, som ofta kunde hanteras genom dosjustering.
Forskarna lyfter samtidigt vikten av att följa eventuella biverkningar över tid, såsom nedsatt impulskontroll och dagtrötthet.
– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.
Om pramipexol
Pramipexol är en dopaminagonist som används vid Parkinsons sjukdom och restless legs syndrome. Läkemedlet efterliknar dopamin i hjärnan, vilket kan vara effektivt men också ge biverkningar. I pressmeddelandet nämns bland annat illamående, yrsel, sömnproblem och ångest, samt mer sällan impulskontrollstörningar. Det betonas också att läkemedlet bör trappas ned gradvis och inte avslutas tvärt.
Publicering och finansiering
Studien har titeln “Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial” (DOI: 10.1038/s41591-026-04465-9). Enligt Lunds universitet har arbetet finansierats av Vetenskapsrådet, ALF-medel, Region Skåne samt flera svenska forskningsstiftelser och regionala forskningsfinansiärer.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


