KlippanNytt

Skånes skörd under snittet – långvarig torka har satt spår

En röd traktor med svarta däck arbetar på en åker under en klarblå himmel. Traktorn drar ett redskap som plöjer marken och skapar ett dammoln bakom sig. Åkern består av karg, ljusbrun jord med vissa mörkare partier, och det finns korta strån på marke
Illustrationsbild: Björn Wedin - Mostphotos

Långvarig torka ger lägre skördevolymer i Skåne, med stora skillnader i kvalitet och förutsättningar.

Annons

Vattenbristen präglar årets skörd i Skåne

Årets skörd i Skåne har till stor del kunnat genomföras under goda förhållanden, men den långvariga bristen på nederbörd har påverkat många grödor tydligt. Enligt Landshypotek Bank ligger volymerna generellt under femårssnittet, samtidigt som kvaliteten varierar stort mellan gårdar och grödor. Uppgifterna är relevanta även för lantbruk i Skåne län, inklusive Klippans kommun.

Pressmeddelandet publicerades torsdagen den 10 september 2026 klockan 13:41 (CET).

”Bristen på vatten” pekas ut som största faktorn

I pressmeddelandet lyfts nederbörden fram som den enskilt viktigaste påverkansfaktorn under säsongen, med oro redan under vårbruket.

– Det som har påverkat skörden mest är bristen på vatten. Vi hade behövt betydligt mer regn under säsongen, säger Marianne Andersson, lantbrukare på Söderslätt utanför Trelleborg och ordförande i Landshypoteks regionförening.

Samtidigt har de låga vattenhalterna i grödorna under skörden bidragit till lägre torkkostnader på flera håll.

– Generellt är volymerna lägre än femårssnittet. Kvaliteterna är mycket varierande. För egen del är volymerna också lägre, men kvaliteterna är okej. Sen har det varit bra förutsättningar under tröskningen så torkkostnaderna blir låga, säger Marianne Andersson.

Stora skillnader mellan jordar och grödor

Landshypotek uppger att den skånska skörden till stor del är avslutad och att utfallet varierar med jordmån och lokala förhållanden. På bättre jordar har många lantbrukare nått ungefär normala nivåer, medan svagare jordar gett lägre utfall än normalt.

Rapsskörden beskrivs som positivt överraskande på flera håll trots en torr sommar, men rapsen har samtidigt varit utmanande för vissa odlare.

– Rapsen blev sämre, spannmålen mellanbra. Sen har vi stärkelsepotatis och där är det svårt att uttala sig ännu. Sockerbetorna vet vi inte heller så mycket om ännu, säger Marianne Andersson.

Torrt inför höstsådden

Parallellt med att skörden avslutas pågår planeringen inför nästa säsong. På flera håll har höstraps redan såtts och förhoppningen är att grödorna ska etablera sig väl. Förutsättningarna beskrivs dock som fortsatt torra.

– Torrt, torrt och åter torrt. Vi får vara rädda om den lilla fukt som finns i marken och röra så lite som möjligt i marken, i alla fall inför rapssådden, säger Marianne Andersson.

Enligt Marianne Andersson ligger övriga höstsåddsplaner i många fall fast.

– Vi kör enligt växtodlingsplanen för att hålla linjen på lång sikt, säger Marianne Andersson.

Sammanfattning: årets utmaningar och det som gått bättre

  • Brist på nederbörd under stora delar av växtsäsongen
  • Lägre skördevolymer än normalt på många håll
  • Stora variationer i kvalitet mellan olika grödor och gårdar
  • Torra förhållanden inför höstsådden

Landshypotek lyfter samtidigt fram flera positiva faktorer:

Annons
  • Gynnsamma förhållanden under tröskningen
  • Låga torkkostnader
  • Normala skördar på många av de bättre jordarna
  • Rapsskördar som på flera håll blivit bättre än väntat

Skånes betydelse för svensk livsmedelsproduktion

I pressmeddelandet beskrivs Skåne som Sveriges största jordbrukslän, med stor produktion av bland annat spannmål, oljeväxter, sockerbetor, potatis och trädgårdsgrödor. Landshypotek hänvisar även till siffror från Jordbruksverket för 2025: Skånes skörd av spannmål, oljeväxter och proteingrödor uppgavs motsvara 25 procent av totalen i riket, medan potatis stod för 54 procent och sockerbetor för 97 procent.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle