Blommor längs vägen hjälper – men inte överallt

Blomrika vägkanter kan ge viktig föda åt humlor och andra pollinatörer, men i närheten av hårt trafikerade vägar ökar samtidigt risken för att humlor dör i trafiken. Det visar en ny studie från Lunds universitet, baserad på inventeringar i Skåne.

Jämförde levande och döda humlor vid olika trafikflöden

Forskarna har undersökt vilken roll vägkanter spelar för humlor genom att jämföra antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikintensitet. Kartläggningen omfattade 60 vägkanter runtom i Skåne.

Enligt studien ökade antalet döda humlor där trafikflödet var högre. Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet säger:

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar.

Specialtränade hundar användes för att hitta humlebon

Som hjälp i arbetet använde forskarna specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter humlebon. Ett resultat som stack ut var att forskarna i princip inte hittade några humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som hittades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Slutsats: Lågtrafikerade vägar verkar viktigast

Studien pekar på att det främst är mindre trafikerade vägar som bidrar med boplatser för humlor – och att dödligheten längs dessa sträckor är låg. Forskarna lyfter också att en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar, vilket kan ge goda möjligheter att göra nytta för humlor om insatser för blomrika vägkanter fokuseras där.

Sofia Blomqvist menar att många lågtrafikerade vägar är privata, vilket kan ge markägare och vägföreningar stora möjligheter att anpassa skötseln, exempelvis genom att minska klippningen.

Trafikverket: Underlag för effektivare åtgärder

Studien är finansierad av Trafikverket, som vill öka kunskapen om hur vägkanter och natur samspelar. Trafikverkets sakkunnige Johan Rydlöv säger:

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer.

I pressmeddelandet lyfts att Trafikverket i sitt miljöarbete identifierar artrika vägkanter och kan anpassa skötseln för biologisk mångfald, bland annat genom minskad klippning så att blommor hinner sätta frö.

Vägkanter ska inte ersätta andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör sänka prioriteringen av andra skyddsinsatser. Sofia Blomqvist säger:

– Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer såsom naturbetesmarker och slåtterängar.

Studien har publicerats i tidskriften Biological Conservation med titeln High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations.